Boendeutgifternas andel av hushållens inkomster ökar drastiskt i år

Boendeutgifternas andel av hushållens inkomster ökar drastiskt i år

Publicerad: 24.08.2022

I förhållande till hushållens disponibla inkomster ökar boendeutgifterna i år avsevärt framgår det av en utredning som gjorts av Pellervo ekonomisk forskning PTT på uppdrag av Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet. Ökningen drivs på av en allt dyrare energi, varför det i hög grad beror på boende- och uppvärmningsformen hur utgifterna utvecklas.

”På kort sikt är situationen i denna energipriskris bättre för dem som bor på hyra än för dem som äger sin bostad. Hyresvärdarna kan inte lägga till hela den ökning som sker i vederlagen på hyrorna”, bedömer ekonomist Veera Holappa på PTT.

I hem med fjärrvärme varierar ökningen i boendeutgifterna kraftigt beroende på stad, eftersom fjärrvärme produceras på olika sätt på olika orter. I städer där fjärrvärmen fortfarande till stor del produceras med naturgas och stenkol, har fjärrvärmepriset ökat brant.

”Till följd av kriget är osäkerheten på energimarknaden mycket stor. Inte heller efter krisen finns det någon återgång till billig energi eftersom priserna på utsläppsrätter ligger kvar på en hög nivå. Samtidigt är ett högt pris på energi incitament till en omställning bort från fossil energi. I elproduktionen är vi ganska nära det målet när vi startar upp Olkiluoto 3”, konstaterar Holappa.

Också dyrare mat och transporter tär på hushållens köpkraft

Utöver boendeutgifterna tär också prisökningen på mat och transporter hårt på hushållens köpkraft, och gör att de inte för sin del förmår stötta ekonomin i landet varken i år eller nästa år. Boende- och energiutgifternas  andel av hushållens disponibla inkomster överskrider i år 30 procents gränsen. Skillnaderna mellan hushållen är stor.

”Nu bör kommunerna och staten inte öka hushållens kostnadsbörda, utan tvärtom med de medel som står till buds hjälpa hushållen och husbolagen att minska energianvändningen och öka energieffektiviteten, utan att för den skull glömma beredskapen inför nödvändiga förestående reparationsbehov”, säger Fastighetsförbundets chefsekonomist Jukka Kero.

Enligt Kero bör kommunerna hjälpa hushållen att klara dessa kostnadsutmaningar genom att tillfälligt ge avkall på energibolagens avkastningsmål.

”Skälighet behövs även med fastighetsskatten och andra avgifter för att hushållen ska klara sina ökande boendeutgifter”, vädjar Kero.

Boende i småhus hårt utsatta

Enligt exemplen i utredningen bedöms utgiftsökningen i småhus bli större än i andra boendeformer. I synnerhet det ökade energipriset försämrar läget för dem som bor i småhus. Prisökningen drabbar i synnerhet pensionärshushåll eftersom energiutgifterna tar en stor del av nettoinkomsterna för pensionärer i småhus. Enligt prognosen tar boendekostnaderna för en pensionerad ensamstående kvinna i ett oljeuppvärmt småhus nästan 63 procent av de disponibla inkomsterna, för ett pensionerat par lite under 30 procent.

”Boendeutgifterna måste ses som en helhet. Förutom de reparationskostnader som utredningen granskade ställs småhus också inför andra betydande reparationskostnader under de närmaste åren, som t.ex. krav på energiprestanda. De som bor i småhus bör kunna förbereda sig även på dessa ökande kostnader”, anser verksamhetsledare Marju Silander på Finlands Egnahemsförbund.

Närmare information:

Veera Holappa, ekonomist, PTT

tfn 040 631 7217

Jukka Kero, chefsekonomist, Fastighetsförbundet

tfn 050 548 0231

Marju Silander, verksamhetsledare, Egnahemsförbundet

tfn 045 720 0626

Sök