Coronakrisen skapar tryck – hur klara boendekostnaderna?
Publicerad: 19.08.2020
Coronakrisen skapar tryck på hyreshöjningar och på kort sikt påverkar den ökade arbetslösheten i synnerhet hyresgästernas ställning, sägs det i utredningen Boendekostnaderna 2020. Utredningen har gjorts av Pellervo ekonomisk forskning PTT på uppdrag av Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet. Utredningen genomfördes nu för tionde gången.
Under åren 2020–2022 slukar boendekostnaderna cirka 18–33 procent av hushållens nettoinkomster. Andelen varierar med boendeform och ort. Mest för boendet i förhållande till inkomsterna betalar medelinkomsttagare som bor i hyres- eller ägarbostäder i flervåningshus. Pensionärer som bor i skuldfria lägenheter i flervåningshus betalar minst för boendet i förhållande till inkomsten.
”Coronakrisen har förskjutit efterfrågan mot hyresmarknaden, varför hyrorna kan stiga snabbare än under tidigare år. För många hushåll har inkomsterna minskat och många som funderat på att köpa bostad har skjutit upp beslutet på framtiden”, berättar Peetu Keskinen, ekonomist på PTT och specialiserad på boende.
Arbetslöshet som blir långvarig försvårar i synnerhet hyresgästernas situation eftersom de inte har samma möjlighet till lättnader i boendekostnaderna genom amorteringsfria perioder som de som bor i ägarbostad. ”De som bor i ägarbostäder har flitigt utnyttjat amorteringsfriheten som ger dem ekonomisk rörelsefrihet i coronakrisen och för sin del stödjer ekonomins återhämtning”, säger Keskinen.
Risk att boendekostnaderna ökar även för dem som bor i ägarbostäder
Boendekostnaderna i hela landets hushållssektor i förhållande till de disponibla inkomsterna håller på att passera 30 procents gränsen, varnar Fastighetsförbundets chefsekonomist Jukka Kero.
”För boendet och husbolagen kan det gapande underskottet i de offentliga finanserna och de klimatpolitiska skattereformerna i värsta fall betyda en avsevärd ökning av boendekostnaderna. Det här bidrar på alla orter till att ytterligare försvåra för husbolagen att skaffa renoveringsfinansiering. Nu behövs mångsidiga åtgärder från statens sida för att främja husbolagens finansiering och tackla riskerna vid husbolagens klimatinvesteringar”, säger Kero.
Ökningen i boendekostnaderna gäller alla inkomstklasser
Ägarboende är vanligt i alla inkomstklasser. Också i de lägsta inkomstklasserna äger över 40 procent bostaden. Ökningen i boendekostnaderna gäller således alla inkomstklasser, i synnerhet de lägsta. Utredningen Boendekostnaderna 2020 visar att ägande ger nödvändig flexibilitet i boendekostnaderna, som emellertid är kortvarig och ökar senare kostnader.
”Fastighetsskatten och energikostnaderna, som elöverföringen, påverkar avsevärt boendekostnaderna. Vi kräver måttlighet i planeringen av fastighetsskattereformen eftersom höjningar i den gäller alla inkomstklasser och ökar inkomstskillnaderna. Också elöverföringsbolagens överstora vinster kräver ett ingripande”, säger Egnahemsförbundets verksamhetsledare Janne Tähtikunnas.
Ytterligare information till medierna:
Peetu Keskinen, ekonomist, PTT
tfn 040 164 8078
Jukka Kero, chefsekonomist, Fastighetsförbundet
tfn 050 548 0231
Janne Tähtikunnas, verksamhetsledare, Egnahemsförbundet
tfn 0400 893 583