Boendeutgifterna 2023: Stigande räntor påskyndar ökningen i boendeutgifterna
Publicerad: 22.08.2023
Boendeutgifterna i år ökar avsevärt framgår det av en utredning som gjorts av Pellervo ekonomisk forskning PTT på uppdrag av Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet. Ökningen drivs på i synnerhet av den kraftiga ränteuppgången. Även de övriga boendeutgifterna är utsatta för en press uppåt. Förändringarna i energiutgifterna varierar stort beroende på hushåll.
För en barnfamilj som bor i ett eluppvärmt småhus ökar boendeutgifterna med 16 procent 2023. Samtidigt sjunker boendeutgifterna i ett skuldfritt oljeuppvärmt småhus med fem procent.
”Priset på börsel och eldningsolja ligger i år lägre än i fjol. Förändringarna i elpriset kan dock vara mycket olika stora för hushållen. För vissa kan energiutgifterna sjunka och för vissa öka”, säger PTT:s ekonomist Veera Holappa.
Till följd av den kraftiga utgiftsökningen har hushåll och husbolag skurit ner på sina boendeutgifter. Att minska på till exempel energiförbrukningen lönar sig, men att skjuta upp nödvändiga reparationer är ingen bra lösning på lång sikt.
Utgifterna för dem som äger sin bostad ökar snabbare än för dem som bor på hyra
Boendeutgifterna för hyresbostäder är klart måttligare än för ägarbostäder, trots att hyrorna stiger något i år. De stigande kostnaderna och räntorna sätter stark press också på en höjning av marknadshyrorna. I fritt finansierade hyresbostäder stiger boendeutgifterna med i snitt tre procent vilket inbegriper hyra och bruksel.
”I synnerhet ARA-hyrorna stiger kraftigt i år och nästa år. Orsaken till detta är att ARA-hyrorna bestäms enligt självkostnadsprincipen. I ARA-bostäder ökar boendeutgifterna med nästa fem procent ”, konstaterar Veera Holappa.
Hittills har hushållen klarat den kraftiga ökningen av räntor och andra boendeutgifter relativt bra. Det som sparades in under coronapandemin börjar nu vara använt, varför hushållen enligt Holappa kan stå inför en utmanande vinter.
”Samtidigt stödjer den relativt stabila sysselsättningssituationen hushållens konsumtion och förmåga att klara kostnadsökningen. De stora löneökningarna kan dock upprätthålla inflationsutvecklingen och den vägen räntenivån”, säger Holappa.
Planerna på att höja fastighetsskatten chockerar
Ändringarna i fastighetsskatten i det nya regeringsprogrammet kommer att öka kostnadstrycket på boendet under de närmaste åren.
”Bostadsmarknaden och boendet har under de senaste åren drabbats av kraftiga ökningar i underhålls- och byggkostnaderna. Det är en av anledningarna till att regeringsprogrammets fastighetsskattelösningar inte får beröm”, kritiserar Fastighetsförbundets chefsekonomist Jukka Kero.
”Det officiella mantrat för fastighetsskattereformen har varit att värderingen av fastigheterna varken ska öka eller minska fastighetsskattenivån. Men regeringsprogrammets ändringar i värderingen i kombination med den drastiska höjningen av den nedre gränsen på mark är för de skattskyldiga ett tecken på att regeringen verkar sikta på en stor ökning av fastighetsskatteintäkterna”, bedömer Kero.
Möjligheten att bo i småhus ska säkerställas
Ett särskilt orosmoment för Egnahemsförbundet i år är hur hushållen ska klara den kraftiga och snabba ränteökningen på bostadslån utöver de redan i övrigt höga boendeutgifterna. I synnerhet de stigande räntorna, som också är en betydande del av inflationen, minskar de disponibla inkomsterna. Lyckligtvis finns det tecken på att ränteökningen avtar.
”Människor som bor i småhus prövas hårt när boendeutgifterna stiger. Orosmoln tornar upp sig vid horisonten, till exempel i form av höjd fastighetsskatt för småhus, om det nya regeringsprogrammets skrivning att också höja den nedre gränsen för fastighetsskattesatsen genomförs i enlighet med förslaget. Beslutsfattarna måste se till att till exempel barnfamiljer även framöver har möjlighet att bo i småhus”, säger Marju Silander som är verksamhetsledare på Egnahemsförbundet.
I regeringsprogrammet saknas åtgärder för att främja reparationsbyggande
Eftersom nybyggandet har minskat kraftigt under den senaste tiden anser Jukka Kero att det hade varit förnuftigt att i regeringsprogrammet fästa uppmärksamhet vid att främja reparationsbyggande och systematisk fastighetsskötsel.
”Det är knappt om pengar nu, men det finns också många åtgärder som kan vidtas för att underhålla Finlands bostadsfastighetsegendom, som representerar ett värde på nästan 500 miljarder euro, som nödvändigtvis inte kräver just något av statsbudgeten, säger Kero.
Närmare information:
Ekonomist Veera Holappa, PTT
tfn 040 631 7217
Chefsekonomist Jukka Kero, Fastighetsförbundet
tfn 050 548 0231
Verksamhetsledare Marju Silander, Egnahemsförbundet
tfn 045 720 0626